Lördagsmiddag

Har just avätit lördagens middag - spagetti och
köttfärssås med massor av krossade tomater i.
Liiite torftig lördagsmiddag kanske - men faktiskt
riktigt, riktigt gott.
Nu fördriver jag lite tid innan det är dags att åka ner
och natta hästarna och sedan blir det att titta på finalen
i Körslaget och så ska jag synda och käka en stor semla!

Baksidan

Lugnt, fridfullt och helt underbart i Klockar-Jons
idag

Ofta får ni ju se bilder av hästarnas
huvuden i den här bloggen - så idag
blir det baksidorna. :) Först ut -
Askur från Hella med sin svarta svans

Logi från Österbodarnes ljusa svans

En typisk black-svans visar även Teitur från
Torpa upp

Så här ser Týr från Ängen ut bakifrån
(med sin black-svans)

Valnir från Lia gårds fagra bakdel

Kompisarna Teitur och Valle - som gärna äter ur
samma matbinge - fast de har varsin.

Frostiga killar

Teitur, Logi och Valle, som har varit ute i natt,
var helt vita av frost i morse. Det var elva minus-
grader i Söderbärke på morgonen. Just nu lättar
dimman och det kommer nog att bli en vacker dag.

Sjöutsikt

Det har sågats ner lite granar på tomten - så nu
har jag sjöutsikt även från mitt kontorsfönster.
Inte så illa! :)

Dikespåhälsning

Idag blev det en hääärlig ridtur med Askur och Logi
ner till Larsbo och tillbaka.

Det var riktigt fint ute idag. Blå himmel och sol, i
alla fall en stund. Här är Larsbo bygdegård, där vi
vände när vi red idag.

På väg hem från stallet gick det inte riktigt min väg
idag. Skulle väja för träden som hänger över vägen,
kom för långt ut på kanten och gleeed ner i diket.
Det visade sig att det var glansis under snön.
Vi försökte dra upp bilen med Margits bil, men det
var dömt att misslyckas eftersom den bara gled på
isen den också. Jag fick åka ner till Larsbo och fråga
"våran snälla farbror" om han kunde komma med
traktorn och dra upp mig. Det gjorde han så klart,
han är ju så snäll. Det gick hur fort som helst att komma
upp ur diket, när traktorn drog.
Tack Micke för hjälpen och tack snälla snälla farbrorn
i Larsbo! Tur att ni finns!

Kväll igen

Ja, så är det då kväll igen! I kväll har Margit hand
om nattningen av hästarna, så jag jobbar fortfarande.
Dagen har bestått av arbete här vid datorn. Nu tänker
jag snart ta kväll och sätta mig och titta lite på TV.
I morgon är det dags att ta itu med att göra en pizza-
meny åt en pizzeria i Borlänge. Men innan dess hoppas
jag på en skön natts sömn och ännu en morgon hos
hästarna i stallet.

Snöpulsning med rödhåriga

Jag undrar verkligen vad man skulle göra om man
inte hade de här underbara morgnarna tillsammans
med hästarna.
Idag ska jag inte tjata om vädret ;) men det var i alla
fall vindstilla och lagom kallt. Så det blev en snöpulsar-
tur med de rödhåriga, Valle och Logi. Vi red på en helt
orörd väg, så de fick verkligen jobba! Kul, för ett lodjur
hade korsat vår väg nångon gång tidigt i morse.
Nu ska jag duscha, byta om och sedan jobba, jobba ...

Mörkt och tyst

Det är mörkt i Klockar-Jons på kvällarna. Här lyser
det ännu i stallfönstren - men snart släcker jag där
och då blir det ännu mörkare.

Det var inte helt kolsvart i hagen, för det blev en
stor, stor skugga av mig. :)

Hoppas att änglarna vakar över våra små änglar
i natt.

Härlig morgon - med studs

Idag blev det en ensam ridtur på Teitur. Han var
glad, pigg och busig. Så busig att han tyckte att han
skulle hoppa och studsa lite i början av ridturen,
men när han fattat att det inte var riktigt OK för
ryttarens del, så gick han sedan snällt och jobbade
fint. Härlig tur var det, vädret är ju betydligt bättre
idag: lagom kallt, vindstilla - men tyvärr ingen sol.




Älskad Valnir från Lia gård, som varje
morgon står och tittar ut över Flytjärnen
och filosoferar. Ser ni inte den drömska
blicken?



Teitur från Torpa, mitt eget älskade
busfrö

Týr från Ängen, som blängde lite surt
på mig när jag ville ta kort på honom.
Han tyckte det var dags för mat!

Logi från Österbodarne
Om någon undrar varför inte Askur är med
på bild, så beror det på att han sprang upp i
skogen när jag tog fram kameran. Han är väl
trött på att jag jämt tar fram den och vill att
han ska stå stilla.

Äntligen ...

... har det slutat snöa - i alla fall här i Söderbärke!!!

Bajs och bus

Medan Margit och jag fixade i ordning inne i stallet,
satte Valle och Teitur igång att tokbusa ute.

Efter en stund var alla igång!

Har ni - apropå något helt annat - tänkt på hur
mycket skit man slänger ut på dyngstacken under
en vinter? Ja, mycket blir det!

Idag blev det ridtur på Askur och Týr. Margit var
liiite orolig eftersom Týr inte är riden på en vecka,
men det gick alldeles fantastiskt bra!

Edda-kurs

På eftermiddagen idag har Edda haft kurs i Ludvika.
Kursen vände sig till alla som vill lära sig lite mer om
hur det är att vara funktionär på tävling.
11 medlemmar kom - hade varit kul om lite fler hade
kommit - men, jag hoppas ändå att de som var där fick
lite mera "kött på benen" när det gäller funktionärs-
uppgifterna på tävlingar. Kan ju behövas nu när tävlings-
säsongen snart drar igång igen.

Med hammare och ...

Det har nu snöat över ett dygn - i morse var det riktig
tösnö som lade sig som en fuktig vante över hela
naturen.

Det har fallit mycket blötsnö den här vintern, så
idag kände vi att det var läge att kolla hagens stängsling.
Det fick alltså bli det, istället för ridning idag. Tungt
var det att pulsa i djupa blöta snön - men hästarna
bekymrade sig självklart inte, de for runt och lekte
som galningar medan vi jobbade.

"Herr Nyfiken" var självklart med och hjälpte oss
när vi kontrollerade stängslen. Han måste ju se till
att allt går rätt till, så att säga.

Margit - genomblöt och med hammaren i högsta hugg
- men glad ändå.

Blöta och snöiga var vi när vi var klara,
men skönt att ha det gjort. Nu hem, duscha
och sedan iväg på Edda-kurs på eftermiddagen.

Snögubbar

Idag snöar och blåser det rätt rejält. Hästarna såg
ut som snögubbar redan efter en kvart ute.

Nersnöad Valle

"Snögubben" Týr

Teitur är en älskad busunge, det har ni säkert för-
stått vid det här laget. Kan inte låta något vara ifred.
Här har han fått tag i grindhandtaget.

Trots snöovädret blev det en liten ritur idag också -
för säkerhets skull tog vi våra lugna, trogna "gam-
lingar" Askur och Logi. Det var rätt skönt när vi red
ut, men hem hade vi motvind med snön piskande
i ansiktet och det var inte lika skönt. Desto skönare
var det att komma hem och veta att man ändå varit
ute en sväng.

Bilen var helt översnöad när jag skulle åka hem, så
det var bara att borsta av den igen.

Bengalbombning

Eftersom jag fått en del frågor om mina katter,
så tänker jag nu berätta lite närmare om dem här.
Du som inte är intresserad, kan ju sluta läsa nu. ;)
Skrället är en kastrerad bengalkille född 2005, med
stamtavlenamnet Izoleya's Fireworks Cherry White och
färgen Seal Lynxpoint, även kallad snöbengal. Botten-
färgen är gräddvit, prickarna är beigebruna. Han har
klarblå ögon. Jättevackra.
Han är en mycket livlig, social och positiv katt. Pratar
mycket och uttrycksfullt och är nästan aldrig stilla
(enda gångerna är när han sover).
Gillar att vara ute. Svår att fånga på bild, just för att han
aldrig är stilla.
Så bilden ovan visar istället Novas prickiga mage.

Försök till närbild på Skruttens prickar, men som van-
ligt var det näst intill omöjligt, eftersom han inte var
stilla mer än en halv sekund åt gången.

Nova är en kastrerad bengaltjej född 2003, med stamtavle-
namnet Lisen's Jane och färgen svartspotted.

Nova har aquafärgade ögon, som går mot grönt. Också
jättevackra! Även Nova är pigg och glad, men inte lika
social som Skrutten. När vi övertog henne var hon tre
år gammal och hade då varit avelskatt och fått flera kul-
lar. Hon såldes för att hon slogs med familjens andra kat-
ter och vi tog henne på prov först, för att se att se skulle

fungera med Skrället. Det fungerade över all förväntan.
Idag är de allra bästa vänner och sover ofta tillsammans,
i en enda stor prickhög. Nova gillar, till skillnad från
Skrutten, inte att bli buren eller ligga i knät. Däremot är
hon otroligt kelig och vill gärna bli kliad på magen.
Hon är inte heller så förtjust i att vara ute när det är kallt,
ligger hellre vid elementet eller på TV-boxen och myser.

Skrället är nästan alltid där vi är. Ofta ligger han i den
här kartongen som står på min scanner alldeles bredvid
datorn där jag sitter och jobbar.

Båda katterna är innekatter (efter att ha fått tre
katter överkörda, kan jag inte tänka mig att ha
dem springande fritt ute), däremot har de tillgång
till en stor kattgård, dit de kan gå fritt, genom katt-
luckor.
Skrället är gärna där ute även när det är snö och kallt,
men Nova går inte ut så ofta på vintern.
På sommaren ligger de ofta där ute hela dagarna.
Eftersom ingen av dem någonsin har varit utekatter,
så finner de sig väldigt väl tillrätta med sitt stugkattsliv.
Skrället älskar att apportera saker man kaster till honom,
ungefär som en hund. Man kan få hålla på och kasta hur
länge som helst och han springer och hämtar och kommer
tillbaka med det man kastat. Han älskar också att leka med
vattnet, när man t ex duschar.

Överhuvudtaget är båda två väldigt lekfulla. Ofta är det
kattrace i hela huset och ganska tuffa brottningsmatcher
mellan dem. Sedan, lika fort som det började, tar det slut
och de ligger och myser med varandra i fåtöljen.

Promenad

I morse blev det en härlig promenad med den här
herrn. Vi gick en smal stig längs sjön Flytjärnen.
På ena sidan har man ett brant berg och på den andra
en brant sluttning ner mot sjön. Den är jättefin att gå,
men lite för brant att rida. Valle tyckte det var liiiite
läskigt där det var som brantast.
Härligt att få röra lite på sig, tycker både Valle och
jag. Resten av dgen är det jobb för hela slanten.

Lite grått och trist var det över Flytjärnen idag.

På stigens vänstra sida är det ett berg. Tänk vad livs-
kraftiga träden är, som växer på berget. Rötterna
klänger sig fast, så gott de kan.

Garderobskatt

Skrället brukar försvinna med jämna mellanrum.
I början letade vi i hela huset efter honom - numera
vet vi var han gömmer sig.
Vi behöver egentligen inte vara så oroliga, eftersom
han är innekatt så gömmer han sig ju någonstans i
huset.
I ett av rummen har vi ett skåp som täcker hela väg-
gen och som går från golv till tak - ett sådant där skåp
där jag brukar lägga in grejer som jag tror jag ska
ha någon nytta av i framtiden. Fast de flesta vet väl
hur det brukar vara med det - det slutar med en stor-
städning då och då, när grejerna ändå åker iväg till
tippen.
Nåja, där bland tygerna brukar han ligga och sova, liten
Skrutt. Hans absoluta favoritställe! Det är skjutdörrar
för skåpen, så han kan lätt öppna själv och klättra upp
till översta hyllan.


Där, högst uppe i skåpet, bland en massa tyger och
annat, ligger han och sover djupt, lilla kissen.