Skön midsommarhelg

Helgen har varit jätteskön, med massor av god mat
och trevligt umgänge med familjen. Mycket grillat
har det blivit. Perfekt väder har det också varit.



I torsdags kväll kom Fredrik och Helena till Söderbärke
för att tillbringa midsommarhelgen hos oss.
Alltid lika trevligt när barnen med respektive dyker upp.
På midsommarafton mötte vi upp Nanna och Jari i Torsång
och var tillsammans med dem ett par timmar, innan de sedan
skulle vidare på fest med sina kompisar.
Vi åkte till Söderbärke och åt en härlig midsommaraftonsmiddag,
innan även Fredrik och Helena försvann för att tillbringa
midsommarnatten tillsammans med sina vänner.


Dags för Fredrik och hans Helena att bege sig hem
till Stockholm igen. Tack mina "barn" för en jättefin
midsommarhelg!

Älskad Teitur

Jag har alltid funderat över varför man fäster sig
mer vid vissa individer än andra. Det gäller både
människor och djur. Själv har jag haft många djur av
olika sorter i mitt liv och när de är borta minns man
en del av dem med stor värme, medan andra går
mera "spårlöst" förbi. Inte så att jag har tyckt illa
om dem medan de levde, mera att de inte rört vid
mitt hjärta på samma sätt och så är det med
människor också, tycker jag.

När det gäller hundar är det nog min fina, bruna
labradortik (som också var grunden i den labradoravel
vi bedrev på 1970- och 1980-talen) och min stora, vita
vackre pyrenéerhanne Faffe, som rört mitt hjärta mest.
Båda var mycket älskvärda och speciella hundar.

När det gäller katter, är nog min nuvarande bengal-
katt Skrället, det absolut mest speciella och underbara
jag träffat på i kattväg. Han är mycket älskad.

Så är det då hästarna. Det har passerat en del under
årens lopp, men även där är det ett par individer som
rört mitt hjärta lite mer än de andra. Den första var min
älskade silversvarte Grodan. Så älskvärd, så rolig att rida.
Så saknad.

Den andra är min nuvarande musblacke Teitur. Samma
varma hjärta som Grodan, lika underbar att rida och ibland
är de så lika i sättet att det känns lite kusligt.

Fortfarande undrar jag varför man fäster sig så vid vissa indi-
vider, för oftast är det varken de bästa eller de vackraste. De
har bara något väldigt speciellt! Och man är så himla glad att
man fått finnas i deras närhet - om än bara för en kortare tid.

Utrensat

Igår kväll när jag var ner för att se till hästarna, var
det en sådan där magiskt vacker kväll. Nästan klar-
blå himmel och alldeles vindstilla. Jag tog en promenad
längs sjön, som låg helt spegelblank. Ute på sjön skrek
lommen och mitt över sjön ropade göken. Så vackert
och fridfullt, så man nästan tappade andan.


På förmiddagen, när jag först varit ute en sväng på
herr röd, så åkte jag ner till Klockar-Jons och såg till
att få ut permanentbäddarna i Valles och Askurs boxar.
Rensade också rent i Teiturs box, men där var det mest
hår! Skönt att ha det gjort!

Romme-tripp och färdigt kök

Dagen började, som vanligt, med en ridtur. Idag var
det den brune som fick den äran.
På förmiddagen åkte Margit och jag iväg till Romme
för att kika lite på Haffi Gislason som höll kurs där.
Med på kursen var många trevliga och glada människor,
både från Odinn och från Edda.





Efter Romme åkte jag hem och satte igång med att slutföra
det sista för att få vårt nya kök i färdigt skick.
Nu är det klart, så när som på lite konst på väggarna
och lite småfix. Känns skönt att det är klart och att vi är
jättenöjda med resultatet.

Äntligen

Vi har fått vänta ett tag på vår nya kyl/frys, men igår
kom den äntligen, så idag har Stefan varit och hämtat
den och vi har nyss kånkat in den i köket.
Nu börjar det bli klart på riktigt i köket. Bara ett par
lampor och lite småpiffning kvar. Riktigt nöjda är vi,
med vårt nya fina kök!

På en annan del av "ön"

När jag åkte över åkern ner till "ön" i morse stod
det ett rådjur och tittade långt efter mig. Hon undrade
nog vad jag gjorde där, mitt ute i åkern.


Grinden in till hagen. I tunnan har vi våra grejor
under sommaren.



Så här vackert är det på den mellersta delen av
"ön". Hela området är naturskyddat och därför finns
det många vackra, gamla träd kvar, massor av blom-
mor, fåglar och örter också för den delen.


I morse blev det först en snabb tur med Valle (jag hade
tur, han stod nästan nere vid grinden) och sedan
fick jag gå längst upp för att hitta de andra. De stod
och morgonvilade under en stor björk, där de ofta
står för att få svalka. På med flughuvor och insmörjning
av insektsmedel.
Sedan blev det full fart hemåt, eftersom bilen skulle
vara inne i Ludvika kl. 9.30 och få en rem justerad.
Nu är det också fixat och nu är det dags att ta itu med
lite tävlingsjobb. Är tävlingar på Forsen i Riddarhyttan
i helgen.

Stilla, så stilla

Tänk vad rofyllt det är att vara i naturen! Ikväll när
jag var nere till "ön" för att se till hästarna, så upplevde
jag verkligen det med alla mina sinnen.
Hästarna var längst upp på "ön" och för att komma dit
går man först genom en liljekonvaljdunge, där doften så
här års är helt bedövande. Dungen består också av gamla
aspar, så fågellivet är rikt och det kvitterar och hålls sere-
nader hela kvällarna. Efter asp/liljekonvaljdungen, går man
genom den vackraste av midsommarängar, just nu helt
full av midsommarblomster, hundkäx och smörblommor.
Väl uppe på kullen, där hästarna ofta står på kvällarna, tog
jag av dem flughuvorna och smörjde in dem med myggmedel
(det behövs) och tog sedan stigen längs sjön tillbaka till bilen.
Det är de här härliga sommarkvällarna jag lever på under den
kalla vintern. ;-)
Tillbaka vid bilen och bara att ta sig tillbaka till den riktiga vägen
via "vägen" över åkern.

Vacker morgon

Denna underbara söndagsmorgon tog jag en ensam
tur på älskad Teitur. Han är sååå duktig, tog t o m
galoppfattningen direkt idag.
Väl tillbaka till "ön" gick jag en promenad genom den
stora hagen och kollade elen på stängslet och letade
efter flughuvan som jag tappade igår kväll. Elen var
OK och flughuvan hittades. :-)
När jag kom tillbaka ner mot grinden stod/låg alla
hästarna och vilade efter första natten i frihet. Här är
det Valle som står och Týr som ligger i en försommar-
fager blomsteräng.

Första kvällen

Hästarnas första kväll i sommarhagen på "ön". En
underbar kväll, vindstilla och en doft av liljekonvalj
i hela hagen. Fridfullt betande gick de där alla fem.

1960-tal möter 2010-tal

Nu är 60-talstapeten som är grunden till stänkskyddet
i vårt nya kök, på plats. Inte lätt att hantera en gammal
och skör tapet, som dessutom är nästan tre meter lång -
men allt gick lysande och vi är sååå nöjda med resultatet.
Nu återstår att få upp den tre meter långa glasskivan,
som skall sitta utanpå tapeten - helst utan att krossa den.

Äppelblom

Ett blommande äppelträd är nog bland det vackraste
jag vet. Just nu blommar vår egen trädgårds enda
äppelträd, så vackert när det är helt översållat av
blommor. För att inte tala om den underbara doften!

Livet är underbart

På vägen hem från dagens ridtur hoppade jag av
Valle, så att han skulle få äta lite gräs. Gissa om han
tyckte det var gott!!!??


Att kunna ta en ridtur (idag på den rödhårige) på
morgonen och njuta av tystnaden och fågelsången,
det är livskvalitet. Tänk om man kunde ha det så
här jämt.

Lite vemodigt

Det brukar kännas så fint så här års, när det är dags
att släppa ner hästarna på "ön" och när Klockar-Jons
visar sig från sin allra vackraste sida.
I år känns det lite annorlunda. Hästarna skall släppas ner
på "ön" på söndag är det tänkt och det är naturligtvis lika
härligt som vanligt. Vad som känns lite vemodigt är att det
troligtvis är sista sommaren vi har dem där, vi är nämligen
uppsagda från stallet i Klockar-Jons fr o m 1 augusti (det
skall säljas) och det betyder att vi nog inte kommer till-
baka till stallet i höst.
Nu blir det till att hitta något annat ställe att vara på och det
känns trist, eftersom vi har trivts så bra i Klockar-Jons.
Men, men... det ordnar sig säkert... just nu känns det bara
lite motigt att vara tvungen att ta ner allt stängsel m.m.
Vi får väl hämta andan några dagar medan hästarna är på
"ön", så kommer nog orken tillbaka.