Flytjärnen låg stilla och vacker i morse när Margit och jag "svingade oss upp" på Askur och Logi, för att rida iväg ner mot Kvarnsnäs en tur. Vi tänkte ta en skogsväg vi ridit förr, men från andra hållet. Tänk att det ska vara så himla svårt att hitta när man rider från ett annat håll. Naturligtvis red vi fel och det blev lite ridande hit och dit i skogen. Det gjorde absolut ingenting - det var en härlig tur ändå!
Gammal lada vid skogsvägen
Vi red in på en gräsväg som vi trodde skulle komma fram på ett välbekant ställe, men istället kom vi ner till den här vackra sjön.
Vi hamnade - lite smått vilse, som vanligt - i en ganska tät skog. Den var i alla fall rätt lätt att gå i och till slut, efter lite irrande hit och dit, hittade vi ut till vägen. Hästarna verkar i alla fall tycka att det är jättekul när vi rider "vilse", för de är aldrig så pigga som då! Själva skrattade vi mest - för det är så typiskt oss att alltid komma in i sådan här skog när vi rider "fel".
2 kommentarer:
Anonym
sa...
Särskilt okul är det ju om man har en häst som vill gå nära träden. Det gör ju så ont så man ser stjärnor när man inte hinner med att flytta dem så man slår knäet i ett träd... :-(
2 kommentarer:
Särskilt okul är det ju om man har en häst som vill gå nära träden. Det gör ju så ont så man ser stjärnor när man inte hinner med att flytta dem så man slår knäet i ett träd... :-(
Så sant, så sant, men eftersom våra är ganska vana vid att vi "går vilse" i sådan här skog, så har både de och vi lärt oss. ;)
Skicka en kommentar