fredag 17 september 2010

Valle och älgarna


Vi har en häst i stallet som är panikrädd för älgar och
det är Valle. Jag har många gånger undrat varför det
är så att varje gång jag rider honom (ja nästan i alla fall)
så stöter vi på - älg.
Idag var inget undantag. Vi var på väg hem efter en härlig
ridtur, då den kolsvarta älgkalven, som håller till i skogarna
runt stallet, plötsligt står mitt på vägen. Jag hann se den innan
Valle såg den och hann alltså hoppa av. Nu var han inte så
jätterädd för älgkalven (bilden ovan är tagen precis när
han fick syn på den), men jag vet ju att en liten älgkalv
inte får vara ute alldeles ensam i skogen, utan att mamma
älg finns någonstans i närheten. Jag stod stilla en stund och
funderade på VAR hon fanns någonstans, var hon på vänster
sida om vägen eller på höger sida!!??
Bäst som jag stod där och funderade kom hon fram ur buskaget,
talade om för sin kalv att det inte var lämpligt att ha kontakt,
varken med människor eller hästar och tog sedan med sig kal-
ven in i skogen.
Efter att ha dansat runt lite, så gick Valle sedan snällt förbi stället
där älgarna stått, men någon mera uppsittning för mig blev det
inte, utan jag valde att gå hem med hästen. Han var liiite för
uppskärrad för min smak. Nu hade vi inte så långt tillbaka till
stallet, så det gjorde egentligen ingenting!

2 kommentarer:

Karina sa...

Han kanske har nåt ställe i hagen där han rullar sig i nån sorts Eau de Cheval som är väääldigt tilldragande för just älgar..? :-)

Det är ju så typiskt att man ALLTID möter det som den häst man just då sitter på är rädd för. Vet själv, möte alltid travhästar med "fel" häst...

Unknown sa...

Ja, visst är det konstigt. Idag var jag ute på den grå och red precis samma väg och såg inte skymten av någon älg.