Tystnaden, Valle och jag

I stallet denna morgon var det tyst och fridfullt.
Jag gillar tystnaden ibland, den ger en möjlighet
att vara - här och nu, att landa i sig själv, vara med-
veten om allt runt omkring ... hästarnas hötuggande,
korpens kraxande därute i skogen och vindens vinande
i höloftets springor.
Att sedan få sadla en häst och ge sig ut i tystnaden, är
helt underbart! När man sedan känner att man är i
samklang med hästen man rider - ja, då är det lycka!
Idag var det en sådan dag! Valle var otroligt duktig!
Han som alltid brukar stressa upp sig när jag kräver
något av honom, skrittade idag lugnt och lyssnade till
och med när jag bad honom gå undan för skänkeln. :-)